15:24:49
uppdateringen
Här hängde jag då inte igår. Jag tror då inte jag är typen som kommer att berätta om allt om mitt liv på internet inför alla som vill läsa. För vem vet vem som läser den, har blivit förvånad förut. Jag höll dock på med en del dagboksskriving när jag var yngre men det berodde mest på att jag var väldigt ensam och nere. Tur att man inte är där längre...
Jag skriver dock detta för mig själv för att kunna gå tillbaka och läsa så därför blir detta ett mycket långt inlägg med bara en massa rabblande text och randomly awazing pics :D
Varför jag inte skrivit något är inte för att inget har hänt, för det har det. Jag har jobbat, ätit och sovit. De två senaste veckorna har varit en enda stor berg- och dalbana.
Förra veckan började med att allt gick dåligt på berget, annes nya snowboard levde inte upp till hennes förväntingar och jag lyckades hälla ut alla mina nudlar i diskhon. (Jag som alltid trott att det hette disk-kon och ännu en gång bevisar jag hur smart jag är).
Dagen efter var det dax att dra upp med Katrine, det var en mycket fin dag, soligt och perfekt snö. Sista rundan hon ville göra så skulle hon bara stanna till lite på snowboarden, tappade balansen och ramlade lite grann. Det visade sig dock att inte var lite grann utan ganska painful. Hon hade sjukligt ont i armen, stark som hon dock är åkte hon ner på sin egen bräda. Väl nere fick en man kolla på armen och han tyckte det var bäst att vi drog till sjukhuset. Så medans Anne gjorde ett sista åk gick vi hem, byte om och sedan körde Anne oss alla till sjukhuset. Det visade sig att hon hade fått en ganska illa spricka i armen. Hon fick ett gips på armen, kan nu inte jobba eller åka bräda och att sitta ensam i lägenheten skulle vara som att ta självmord så hon har nu åkt hem. Jag kan dock vara lugn för hon kommer komma tillbaka.
Till middag blev det dock pannkakor med nutella, jordnötssmör, marshmallows, sylt och socker såklart :D
Resten av tiden har vi bara jobbat, jobbat och jobbat. Alla turister har bestämt sig för att komma dessa veckor så det är mycket folk på hotellet så ja vi jobbade, åt och sov. Detta höll på att göra oss galna och kände att vi åtminstonde bröt detta mönseter i alla fall för en kväll. Vi bestämde oss för att göra det vi gör bäst, att dricka!
Detta var dock uppe på berget och efter detta fanns det inget annat att göra än att bokstavligen rulla/glida ner för berget. På vägen hem tyckte vi även att det såg mycket bekvämt ut i varenda snöhög vi såg så var vi kom hem var vi blåslagna, iskalla och ganska fulla. Att vi skulle jobba dagen efter var då inget som bekymrade oss just då.
Resten av veckan jobbade vi för fullt, även om vi hade blivit lovade hela veckan ledigt. Shit happens man får väl bara vänja sig vid stanken...
Jag skriver dock detta för mig själv för att kunna gå tillbaka och läsa så därför blir detta en mycket långt